Jag måste göra så här, liksom aktivt peppa mig själv, skaka av mig svårigheterna, för jag orkar verkligen inte må dåligt. Hopplöshet är kortvarigt hos mig för jag klarar inte av den känslan, jag måste vräka den så fort det bara går och då hjälper
det att ha en plan b, c och d. Ifall plan a inte fungerar så kastar jag mig in i nästa och hoppet lever igen.
Kommande plan är alltså att byta rosenrot mot bidrottninggele, vilket jag inte riktigt vet varför jag gör eftersom jag fått ägglossning två cykler i rad med rosenrot men det är någon känsla jag har bara. De ska ändå ha ungefär samma effekt så förhoppningsvis
får jag äl även med bidrottninggelen + lite extra boost. Dessutom kör jag igång med "Bisolvonmetoden" efter sista mensdagen och fram till temphöjning efter ägglossning.
Utöver det har jag ringt gyn igen för att fråga hur det går med vär utredning, har ju inte hört något på tre veckor snart. De ringer upp 10.30. Men egentligen känns det som att så länge jag får ägglossning är det bara att försöka, för det vore
ju otroligt om det var något mer fel också, eller hur? Men det kan det såklart vara. Jag hoppas dock inte det.
Nästa cykel tänker jag inte testa massor eller analysera sönder kroppen i jakt på symtom, för är jag inte gravid med alla känningar jag haft den här gången så kommer jag ändå aldrig tro att jag är det förrän jag får ett plus. Först och främst hoppas
jag att jag får ägglossning snabbt efter mensen, så jag slipper vänta på den i en evighet.
Håller huvudet ovanför vattenytan och sprattlar vidare.
0